Analys pekar på miljardkostnader om Sverige missar EU:s klimatåtaganden

Sverige riskerar både ökade kostnader och möjliga EU-sanktioner om landet inte når sina klimatåtaganden till 2030, enligt en analys från IVL Svenska Miljöinstitutet gjord på uppdrag av Världsnaturfonden WWF. Frågan rör EU:s krav i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning – områden som påverkar hela landet, även kommuner som Gagnef.

Regeringens bedömning: underskott på 11 miljoner ton

Enligt IVL:s genomgång av regeringens bedömning väntas Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 överskrida åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

EU-regelverket ger möjlighet att täcka en del av gapet med utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), upp till maximalt 5,2 miljoner ton. IVL lyfter att detta innebär en förlorad intäkt eftersom utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Kostnaden uppskattas till cirka 5–8 miljarder kronor.

– Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller att minska utsläppen, men nu ser det ut som att Sverige kommer missa sina EU-åtaganden i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Det är dåligt för klimatet och riskerar leda till onödiga kostnader och böter för Sverige, säger Lars Zetterberg, forskare och klimatexpert på IVL.

Tre vägar för återstående utsläppsgap

Efter att möjligheten att använda EU ETS räknats av återstår enligt pressmeddelandet ett gap på 5,8 miljoner ton. IVL beskriver tre huvudsakliga alternativ:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (så kallade AEAs). Enligt IVL är kostnaden osäker eftersom många medlemsstater samtidigt väntas ha underskott, medan få har överskott.
• Minska utsläppen genom konkreta åtgärder. IVL uppskattar kostnaden för detta till 11–22 miljarder kronor (utöver användningen av EU ETS-utsläppsrätter).
• Missa åtagandena. IVL pekar på att regelverket då innebär att utsläppsgapet skrivs upp med 8 procent och förs över till nästa år. Upprepade missar kan ge en ”ränta-på-ränta”-effekt.

Möjliga sanktioner: engångsbelopp och dagliga viten

Utöver kostnaderna för att hantera utsläppsgapet kan ekonomiska sanktioner tillkomma. Enligt IVL, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan sanktionerna uppgå till 30–116 miljoner kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner kronor per dag.

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag, säger Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL.