Ny statistik om nedskräpningen i Sverige

Håll Sverige Rent har publicerat sin årliga Skräprapport med nya mätningar och analyser av nedskräpningen i landet. Rapporten visar bland annat att skräpet i stadsmiljö har minskat över tid, men att nikotinrelaterat skräp fortsatt dominerar. Uppgifterna är nationella och gäller även kommuner som Gagnef när det handlar om trender i stadsmiljö och konsumtionsmönster.

73 procent ser nedskräpning som ett stort problem

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra visar att 73 % av svenskarna tycker att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som skräpigast, medan skräp i havet anses viktigast att minska. Samtidigt uppger bara en av tio att de själva har skräpat ner, enligt undersökningen.

Stadsskräpet minskar – flera plastprodukter backar tydligt

För första gången redovisas nationella mätningar som visar utvecklingen över tid. Enligt Håll Sverige Rent har skräpet i stadsmiljö minskat mellan 2023 och 2025, totalt med 30 % sedan 2023.

Exempel på föremål som enligt rapporten minskat i stadsmiljö:

• Tunna plastpåsar för frukt och grönt: −73 %
• Plastkorkar: −62 % (efter nya regler om fastsittande korkar)
• Plastsugrör och sugrörsomslag: −62 %
• Påsklämmor: −81 %

Nikotinskräp står för cirka 70 procent i stadsmiljö

Trots att antalet fimpar gått ner i mätningarna är nikotinprodukter fortfarande det vanligaste skräpet i svenska stadsmiljöer. Den nationella skräpmätningen från 2025 uppges visa att fimpar står för 46 % av allt skräp, medan snus står för 23 %. Tillsammans med andra nikotinrelaterade föremål anges nikotinskräpet utgöra cirka 70 % av skräpet i stadsmiljö.

Håll Sverige Rents vd Josefin Carlring säger i pressmeddelandet:

– Det visar att åtgärder som lagstiftning och förändrade konsumtionsvanor gör skillnad. Det är viktigt att vi fortsätter mäta skräp på nationell nivå för att kunna följa trender och sätta in rätt insatser på rätt plats.

Vardagsexemplet: över 1 000 skräp på väg till jobbet

För att illustrera nivåerna i stadsmiljö har Håll Sverige Rent översatt mätresultaten till ett exempel: På en kilometers promenad till jobbet längs trottoar eller gångbana skulle man passera över 1 000 skräpföremål.

I exemplet motsvarar det bland annat:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel godis/snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor: för långsam utveckling

Enligt pressmeddelandet har förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast minskat något under 2024, men takten bedöms vara för låg för att Sverige ska nå målet om en halvering till 2026. Samtidigt uppges nationella skräpmätningar från 2023 och 2025 inte visa några signifikanta minskningar av engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

Stora skillnader på stränder – Västerhavet sticker ut

Rapporten beskriver även tydliga skillnader mellan olika havsområden:

• Västerhavet: median 832 skräpföremål per 100 meter strand (2025), en ökning med 55 % jämfört med 2024. Detta anges vara 41 gånger högre än EU:s tröskelvärde för god miljöstatus (20 per 100 meter). Enligt Håll Sverige Rent är 99 % plast och en stor del kopplas till fiskeriverksamhet.
• Östersjökusten: median 15 skräpföremål per 100 meter strand (2025), vilket anges ligga under EU:s gränsvärde.

Snus vanligast i fjällen

I mätningar längs vandringsleder i fjällmiljöer uppges snus vara det vanligaste skräpet och utgöra 25 % av det skräp som hittades under 2025.