Kommunernas skräpnota ska rapporteras in – Gagnefs kostnad 426 230 kronor

Svenska kommuner lägger årligen stora belopp på att hantera nedskräpning i offentliga miljöer. Enligt Håll Sverige Rent uppgår de samlade, senast inrapporterade kostnaderna (för kostnadsåret 2024) till nära 600 miljoner kronor per år. I den rapporteringen redovisade Gagnefs kommun en total kostnad på 426 230 kronor.

Senast den 31 mars ska kommunerna åter rapportera sina städkostnader till Naturvårdsverket för att kunna få ersättning via systemet med nedskräpningsavgifter. Håll Sverige Rent uppger samtidigt att kommuner har rapporterat i flera år utan att några pengar hittills har betalats ut.

Ersättning ska komma från producenter av engångsplast

Förordningen om nedskräpningsavgifter innebär att producenter av vissa vanliga engångsplastprodukter ska vara med och finansiera en del av kommunernas kostnader. Exempel som lyfts är fimpar, godis- och glassförpackningar samt matlådor och muggar. Hur stor avgiften blir för respektive producent ska bero på hur vanligt deras plastprodukter förekommer som skräp.

Överklaganden kan fördröja utbetalningar

Håll Sverige Rent skriver att beslutade produktavgifter överklagades under hösten 2025 av vissa producenter, bland annat Japan Tobacco International Sweden (JTI) och British American Tobacco Sweden (BAT). Enligt organisationen riskerar detta att fördröja den redan försenade ersättningen till kommunerna ytterligare.

I pressmeddelandet nämns även att avgiften för 2024 uppgick till 2,7 miljarder kronor, vilket beskrivs som nästan dubbelt så mycket som budgeterat.

Det här ingår i kommunernas rapporterade kostnader

De kostnader som rapporteras gäller enligt Håll Sverige Rent endast hantering av skräp som hamnat fel – inte exempelvis tömning av papperskorgar. Kommunerna kan bland annat räkna in:

• uppstädning
• transport
• behandling av avfallet
• administration
• informationsinsatser

Organisationen pekar också på att alla kommuner ännu inte har etablerade rutiner för att beräkna kostnaderna, vilket kan innebära att totalsiffrorna underskattar omfattningen. Vissa kommuner har enligt uppgifterna rapporterat noll kronor.

Risk för vite om rapporteringen missas

Naturvårdsverket tar emot kommunernas rapportering, tar in avgifter från producenter och ska fördela pengarna vidare. Kommuner som inte rapporterar sina kostnader senast den 31 mars varje år riskerar enligt pressmeddelandet föreläggande med vite.

Håll Sverige Rent uppger att man i januari 2026 skickade in ett formellt klagomål till EU-kommissionen kopplat till undantag för transport/behandling och försenade utbetalningar.