GagnefsNytt

Länsförsäkringar: Matpriserna har ökat i ”normal” takt – och något mindre än i EU

Bilden visar en person som skjuter en kundvagn i en mataffär. Endast den övre delen av personens kropp, från midjan och uppåt, är synlig. Personen är klädd i en ljusblå tröja över en vit t-shirt och mörka byxor. Kundvagnen är av metall med blå detaljer på handtaget och framsidan. Den innehåller flera olika produkter, bland annat några gröna grönsaker som sticker upp. I bakgrunden syns hyllor fyllda med varor, suddiga på grund av kort skärpedjup. Belysningen i butiken kommer uppifrån. Golvet i förgrunden är ljust.
Illustrationsbild: lev dolgachov - Mostphotos

Länsförsäkringar: Matprisökningarna före momssänkningen låg inom normala ramar och var något lägre än i EU.

Annons

Matpriserna efter prischocken 2022–2023

Efter de stora uppgångarna under 2022–2023 har livsmedelspriserna fortsatt att stiga i Sverige, vilket har hållit debatten om matpriser vid liv. En genomgång från Länsförsäkringar pekar dock på att prisökningarna under de senaste åren fram till sänkningen av matmomsen den 1 maj 2026 har legat inom normala ramar – och varit i nivå med eller något lägre än i jämförbara EU-länder.

I ett uttalande säger Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar:

”Den svenska matkassen har inte blivit dyrare än i andra europeiska länder och de senaste tre åren har prisökningen faktiskt varit något lägre i Sverige än i övriga Europa.”

5–6 procents uppgång från våren 2023 till momssänkningen

Enligt Länsförsäkringar ebbade den skenande prisutvecklingen ut under våren 2023. Därefter, räknat från april 2023 och fram till sänkningen av matmomsen den 1 maj 2026, uppges matpriserna ändå ha fortsatt upp med cirka 5–6 procent i Sverige.

Alexandra Stråberg betonar samtidigt att lägre inflation inte betyder lägre priser, utan långsammare prisökningar. Hon beskriver utvecklingen som en normalisering:

”Under de senaste tre åren har matpriserna stigit ganska exakt lika mycket som den generella inflationen i ekonomin, vilket är helt normalt. Det vi har sett är alltså snarast en återgång till det normala.”

Jämförelse med Europa: något lugnare i Sverige

Länsförsäkringar uppger att Sverige inte haft större matprisökningar än övriga Europa under den senaste treårsperioden före momssänkningen. I pressmeddelandet anges att svenska matpriser ökat omkring 7 procent fram till momssänkningen, medan prisuppgången i övriga Europa beskrivs ligga på 8–9 procent.

Historiken: matpriser ökade snabbare än KPI före pandemin

Genomgången lyfter även perioden före pandemin: mellan januari 2010 och januari 2020 steg priserna på livsmedel och alkoholfria drycker i Sverige med 19,3 procent, samtidigt som KPI ökade 10,7 procent. Det innebär att matpriserna då steg nästan dubbelt så snabbt som den breda inflationen.

Annons

Momssänkningen ändrar bilden

Siffrorna i genomgången avser utvecklingen fram till april 2026, alltså före sänkningen av matmomsen. Enligt Länsförsäkringar förändras helhetsbilden tydligt om momssänkningen räknas in:

”Halveringen av matmomsen raderar ut de senaste tre årens prisuppgångar fullständigt. Med andra ord var priset på den svenska matkassen i april 2026 på ungefär samma nivå som våren-sommaren 2023. Det är såklart en lättnad för svenska hushåll, även om effekten sannolikt är tillfällig.”

Tabell: prisutveckling enligt Länsförsäkringar (till och med mars 2026)

OmrådeMars 2023–mars 2026Mars 2021–mars 2026
Sverige (livsmedel och alkoholfria drycker)6,0%33,2%
Sverige KPI5,7%23,4%
EMU8,2%32,8%
EU8,9%36,8%

Hög prisnivå kan fortsätta prägla debatten

Länsförsäkringar sammanfattar att matpriserna i Sverige har utvecklats i takt med både den allmänna inflationen och omvärlden, men att diskussionen lär fortsätta eftersom prisnivån fortfarande är hög efter prischocken 2022–2023. Alexandra Stråberg pekar också på osäkerhet kring framtida förändringar, bland annat kopplat till oroligheter i Hormuzsundet.

Relevanta källor

Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.

Fler artiklar i Ekonomi